Marianne E
2/5
Efter en nära vän gjort ett självmordsförsök och låg i respirator ett par dagar transporterades hen till Ankaret efter uppvaknandet. Ett möte med dem gav hopp, då hjälp och krafttag lovades efter att anhöriga i många år förgäves försökt få hjälp. Nu lovades en neuropsykiatrisk utredning, det var uppenbart att diagnoser finns med i bilden, med början inom två veckor. Äntligen, tänkte och sade vi som var med på mötet. Jag skrev anteckningar till stöd för minnet. Vi var så tacksamma att patienten äntligen skulle få skyndsam, ordentlig hjälp. Patienten var helt med på noterna och uppförde sig exemplariskt tiden som följde även om suicidrisken var fortsatt mycket hög.
När första mötet var över var det en vikarierande läkare som inte kunde göra så mycket, utredningen skulle börja nästa gång. Nästa gång sade en annan läkare att någon förtur inte kunde ges, utan väntetiden var ett halvår. Läkaren sa att om det var så bråttom, varför gjordes inte utredningen på Ankarets egen klinik? Vi fick inget svar på den frågan. Flera kontaktförsök gjordes förgäves.
Vi fick alla uppfattningen att patienten skulle få stanna kvar tills utredningen var klar då behovet av tillgång till hjälp och stöd var stort. Men efter några veckor informerades patienten om att hen skulle ut inom en vecka till en oviss framtid. Något ordnat boende fanns inte att tillgå, och förvisso är inte Ankaret något hotell, men den psykiska hälsan skulle förmodligen fara än mer illa vilket jag tycker borde ha beaktats. Patienten gick några dagar tidigare då hoppet var ute oavsett. Patienten har väntat på beslut och pengar från Försäkringskassan efter ansökan med läkarintyg som skrevs och flera bland Ankarets personal sa garanterat skulle dyka upp. Det blev avslag och inga pengar efter två och en halv månaders väntan, vilket resulterat i kronofogdeskulder. Men tack vare att patienten hoppat av utredningen pga att det med hänsyn till arbetstiderna inte fungerar samtidigt som man är nyanställd (ja, hen har själv skaffat ett jobb nu), så riskerar patienten att få indraget körkort.
///Uppdatering år 2023: Mycket riktigt gjorde en läkare en anmälan till Transportstyrelsen, ett helt år efter utskrivningen från Ankaret. Dessutom en läkare som patienten aldrig haft kontakt med. Kostnad för att rädda körkortet: 6.000 kr vilket var billigt och seriöst. 8.000 kr om man inkluderar avdrag på lönen för att gå dit flera gånger. Därmed är körkortet säkrat. Försäkringskassan betalade för övrigt aldrig ut en enda krona trots läkarintygen, inte ens för perioden som inlagd.///
Tiden på Ankaret, det ska sägas att vårdpersonalen i övrigt var väldigt bra; empatisk men professionell. Lokalerna var trevliga och även utomhus var det fint ordnat. Någon lovade runt men höll inga löften och det var svårt att komma i kontakt med ansvarig när man hade frågor. Jag bad att bli uppringd men det skedde inte. En annan engagerad anhörig lyckades få efterfrågad person att ringa upp vid ett tillfälle.
Patienten lever än, men det är helt hens egen förtjänst tycker jag och patienten själv. Helt klar över att någon hjälp av psykvården i vårt fall var svårt att få, mer än i en akut fas, har patienten efter en jobbig tid lyckats få någorlunda ordning på tillvaron helt av egen kraft. Vi som är vänner och anhöriga kan bara hoppas på att kraften består. Vi känner oss alla otroligt svikna beträffande hanteringen av patienten.
Att en person som är självmordsbenägen kan visa ett leende och vara uppe på benen och försöka få en trevlig dag med de medel som står till buds betyder inte att faran är över. Depressioner kan te sig olika beroende på hur länge den varat, orsakerna till den och hur man blivit bemött bl.a. och vad som sker framöver.
///Uppdatering 2024: Om man har högre förväntningar på psykvården än att de ska hålla en vid liv ett par veckor utan att ha undersökt orsaken till ohälsan, och åtgärdat dem med utredning och eventuell medicinering därefter, men ändå anse att det är färdigbehandlat, så tycker jag man har rätt att känna sig besviken. ///
